Yttrandefrihet innebär rätten att få göra sin röst hörd och få säga sin åsikt. I demokratier får människor demonstrera, skriva till politiker, debattera och på olika sätt yttra sig. I en diktatur är sådana möjligheter och rättighet beskurna.
Yttrandefrihet
För en diktator är det viktigt att hålla undan opposition och undvika kritik. Den vill inte att medborgarna ska kunna ifrågasätta styret och, i slutändan, avsätta makthavaren. Ett av diktaturernas viktigaste verktyg är att tvinga folk till tystnad. Om journalister ser att något är fel, så kan de få problem om de rapporterar om det, då det innebär kritik av regeringen – och kan göra så att befolkningen hittar fler fel.
Ett av de viktigaste kännetecknen på en diktatur är begränsningen av yttrandefrihet; av både medborgare och media. Om människor försöker demonstrera mot regimen kan det innebära stora problem, rent av dödsfara. Ett känt exempel är protesterna mot det kinesiska styret på Himmelska Fridens torg år 1989 – samma år som 
Berlinmuren föll. Över 200 000 personer demonstrerade på torget och regimen valde att sätta in militären mot medborgarna. Ingen vet hur många som dog, men experter menar att det handlar om mellan 100 till över 3000 demonstranter.
Media
I en diktatur är det viktigt för regimen att ha kontroll över media och ge en “bra” bild av regimen. Det kan ibland finnas medier som har vissa kritiska inslag, men ofta får de problem med säkerhetstjänsten och regimen. Vissa journalister som arbetar i diktaturer väljer att stanna kvar för att försöka påverka, medan andra väljer att fly för att inte hamna i fängelse.
När utländsk media besöker en diktatur brukar landets polis eller säkerhetstjänst hålla ett öga på dem. I vissa länder har de utländska journalisterna personer som “osynligt” förföljer dem, i andra länder, som i Nordkorea, har de en “guide” som följer med dem och som ser till att de bara ser trevliga saker och ställer de rätta frågorna.
