I en demokrati får landets vuxna befolkning rösta på det parti som de tycker har den bästa politiken. Det finns olika slag demokratiska system, beroende på landet kultur och dess historia. I vissa länder har det demokratiska styret vuxit fram över tid, som i Sverige, och i andra länder har det vuxit fram mycket snabbare, som i Polen.
Rösta
För att få rösta behöver personen vara medborgare i ett land, det räcker alltså inte att bo och betala skatt i landet för att få rösta. Alla medborgare får rösta i val eller folkomröstningar – det finns inte fler kriterier än medborgarskap och att personen är myndig. I Sverige hålls det val vart fjärde år. Detsamma gäller både Tyskland och USA, medan val till Europaparlamentet, liksom i Franrike, hålls vart femte år. Innan det är val brukar de olika partierna och kandidaterna försöka nå både nya och gamla väljare att rösta på just dem. De använder affischer, sociala medier, debatter, torgmöten och valstugor.
På valdagen går väljarna till olika vallokaler och får där anonymt rösta. Ett av kriterierna för demokrati är att människor får rösta på den politiker eller det politiska parti som de vill, samt att de inte behöver uppge för någon vem de röstade på – valhemlighet.
Olika partier
I en demokrati finns det olika partier att rösta på. Vem som helst får starta ett parti och i många kommuner finns det lokala partier. I Sverige finns det åtta partier i riksdagen: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Efter valet år 201
8 fick Sverige ånyo en rödgrön regering – Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
I Sverige röstar man till riksdag, landsting och kommun. Man behöver inte rösta på samma parti till de olika valen, utan kan välja efter vilket parti som man tycker har den bästa lösningen för de olika maktcentra.
Regering och riksdag
I Sverige har vi parlamentarism, vilket innebär att vi röstar till parlamenetet, alltså riksdagen, som i sin tur väljer regering. Det är riksdagen som beslutar om lagar, medan regeringen styr landet. Regeringen utser olika ministrar som styr olika departement: utrikesministern är ansvarig för utrikesdepartementet och frågor som har med andra länder att göra; justitieministern ansvarar för justitiedepartementet och frågor som har att göra med domstolar och polisen.
I riksdagen måste partier ofta samtal och samarbeta för att få igenom en lag. Innan en lag kommer till stånd, måste den också ha gått igenom olika instanser och prövats, så att man i förväg vet hur lagen kommer att påverka samhället. Det moderna samhället är mycket komplext och en lag som handlar om skatter kan påverka både när folk ska köpa hus, flytta och starta företag. Både regeringen och riksdagsledamöter får komma med lagförslag, proportioner respektive motioner.
I en demokrati är det viktigt att regering och riksdag är transparent; att media och vanliga medborgare både kan se och ifrågasätta vad de gör. Media har till uppgift att granska dem som styr ett land, men även medborgare bör delta genom att följa med i nyheter, skrivna till riksdagsledamöter och göra sin åsikt hörd i olika medier.
