Överallt hör talas det om globalisering, men vad är det egentligen? Och är det något nytt?
Globalisering
Globalisering innebär att länder integreras i varandra genom ekonomi, politk och kultur. Förr i tiden påverkades en vanlig människa av vädret under sommaren, idag kan aktiekursen i Tokyo vara det som avgör om en person blir uppsagd eller inte. Genom globaliseringen har företag i olika länder flätats samman, vilken både skapat välstånd och arbetstillfällen, men också mer miljöförstöringar och en utsatthet då vanliga människor påverkas av det som händer på andra sidan jordklotet.
Redan romarna på sin tid
Redan romarna var “globala”: de handlade inom hela det stora riket, hade industriella odlingar av säd i Egypten och utrotade en massa djur i Mesopotamien; dagens Irak. Romarriket uppstod i Rom, vid Medelhavet och riket växte genom både handel och vapenmakt. Man byggde vägar för att handeln skulle fungera – och många av de vägarna finns kvar än idag. Under medeltiden handlade Europa med Kina genom “Sidenvägen” – en transportled mellan de två världsdelarna. Världen revolutionerades på olika sätt under 1500-talet, då Europa gick från medeltid till tidigmodern tid: både koloniseringen av andra världsdelar som Amerika och Afrika påbörjades, samt den revolution som tryckkonsten gav upphov till. I och med kolonialiseringen tog globaliseringen ny fart och handeln med Asien blev större. Under tidens gång har världshandeln gått i vågor på grund av krig, kriser och teknisk utveckling som påverkat konjunkturen.
Industrialiseringen började i England, som hade både kol (energi) och br
ist på arbetskraft. Bristen på arbetskraft medförde att de behövde utveckla teknik för att kompensera muskelkraft – och den industriella revolutionen började. Den gick i vågor och under 1800-talet hade stora delar av Europa och USA börjat industrialiserats. Globalisering och industrialisering hör ihop då industrin kräver råvaror och energi. Sveriges industri växte fram då England behövde köpa virke från Sverige – vi var en råvarunation under 1800-talet. Men, det medförde bättre ekonomi och investeringar. En orsak till att många länder ville ha kolonier var att de fick gratis råvaror, som trä, metaller och mat. Det välstånd som började växa fram i Europa under 1800-talet och sedan blommade ut under 1900-talet, bottnade i en mer industrialiserad och globaliserad värld – även om det var tankar som var långt ifrån gemene man. Under denna tid började också urbaniseringen: folk flyttade från landet till staden för att jobba i fabriker.
Idag har fabrikerna flyttat till Asien och även till Afrika. I Västvärlden tillverkas varor som bilar och kylskåp, men mycket av de som vi handlar tillverkas på andra sidan jorden. För många människor i Asien har industrialiseringen medfört en möjlighet att komma upp ur fattigdom och få ett jobb, samtidigt har de inte samma lön eller arbetsmiljö som de skulle ha om de bodde i Europa. Globaliseringen har också en stor miljöpåverkan, då råvaror ska fraktas till fabriker, tillverkas och sedan fraktas vidare till andra länder. Genom internet kan samtidigt konsumenter få information om dåliga arbetsvillkor, protestera, vilket kan medföra dålig reklam för varorna, vilket i sin tur kan medföra bättre arbetsvillkor för de som arbetar – allt hör ihop.
