En levande demokrati kräver en granskande media. Idag finns det både mycket media och många olika slags kanaler: tv, tidningar, radio, men också media som bara finns online. Då det är lätt att starta en digital tidning, uppkommer det hela tiden ny media – och i demokrati får vem som helst starta en tidningen eller kanal.
Granska
För att makten ska hålla sig inom de rätta ramarna, behöver den bli granskad. Journalister måste få ställa kritiska frågor till ministrar och andra politiker, men också till företagsledare och kändisar med mycket inflytande. Det är viktigt att media är saklig i sitt granskande och inte börjar med personpåhopp eller inte kontrollerar sina källor.
Förmedla nyheter
Media förmedlar också nyheter. Om det är ett toppmöte i Bryssel, så finns media från många länder och tidningar där, för att kunna rapportera om vad makthavarna kommer fram till. Politikerna behöver på så vis media för att kunna berätta för sina medborgare vad som händer, och media beh
över politikerna för att ha något att rapportera om.
Vanliga medborgare kan också delta i rapporteringen av nyheter, dels genom att informera tidningar om vad som händer, dels genom att debattera och skriva inlägg. Idag kan vanliga människor skriva inlägg online till nästan alla tidningar. Om regeringen planerar höja skatten på bensin, så kan vanliga medborgare göra sin röst hörd genom att skicka inlägg till medier och på sociala media.
I en demokrati en fri och granskande media en självklart del av samhället. I en diktatur är den fria median en fiende och många journalister får problem. Journalister och medborgare i demokratier försöker ofta hjälpa utsatta människor i diktaturer: genom kampanjer för att fångar ska bli släppta och påverkan på demokratiskt valda politikerna. Ibland kan det ha verkan, trots att en diktatur egentligen inte behöver bry sig om utländsk media, men de flesta ledare vill att deras land ska ha ett bra rykte.
